Tankar om människans dåraktighet och chans till vishet

Vi föds, växer upp, lär oss språk, försöker tänka, har i bästa fall tro på Gud Fader och Hans Son Jesus. Gud skapade allt det vi ser och vet om. Är det någon människa som är så dum att hon tror att Skapelsen gjordes i en handvändning? Att Herren slungade fram Universum, Solsystemet, Jorden på en höft? Att alla små och större liv på Jorden bara stod klara utan tusentals år, miljoner år, av begrundan? Tyvärr är människan många gånger och i stort antal förblindade i sin fåfänga och kortsynthet. Gud Fader, Skapare av allt levande, har lagt ner så oerhört stort arbete på Skapelsen, finner att människan överbefolkar jorden, sliter ut vår planet och missbrukar däggdjur i fabriker för matproduktion.

Man ringaktar Guds sagolika gåva till mänskligheten – Livet. Problemet är att människan inte tror, inte söker Visheten, Guds Son Jesus. Människan har vänt sig bort från Skaparen, Gud Fader, istället för att söka Sonen som är vägen, sanningen och livet. En stor del av dagens människor är trötta, stressade, ytliga, olyckliga, maktlösa, drogberoende, missnöjda o.s.v fastän det finns så mycket materiellt tillfredsställande, kläder, bostad, bil, motorcykel, tillgång till mat, mediciner, vacciner och hälsovård.

Dessa rader är ingen domedag. De flesta människor försöker leva hederligt och göra rätt för sig. De sköter sitt och lägger inte näsan i blöt och sprider dåliga rykten om nästan och det är gott. Detta textstycke är inte ett försök att hävda min förträffliga rättfärdighet för att klubba ner individer. Sitter vi inte alla i samma båt? Vi ska alla dömas och vem kan säga: Jag är frälst! Nej, vi bör inte jubla förrän vi vet. Är jag då frälst om jag blir delaktig i den första uppståndelsen? Om jag efter sista andetaget finner att själen är i det blå, jag har ögon att se med, min ande ser stjärnor runtom i en galax. Jesus sa ju till rövaren på korset intill, en trolig judisk landsman(?), att han skulle följa Jesus till paradiset! Låter underbart! Jag kan säga att i min barndom hade jag andens öga och himlen var öppen, nedanför syntes jorden. Sedan dess har jag bara en gång fått en snabb glimt av himlen, på Kreta ca 1997.

En sak jag funderat på ibland är varför Gud inte river ner en del avguda-symboler hos religioner som hånar och misskrediterar Guds utsände budbärare Jesus. Det är en av mina böner att sådana avguda-symboler faller till marken. Amen

Jag har erfarenheter hur ateister, muslimer eller judar tänker och filosoferar. Har vi kristna rätt att avgöra deras öden i den slutgiltiga domen? Hur Gud kommer döma vet vi inte. Vi vet vad Jesus sa och predikade. Till en syndare som fått förlåtelse, sa Han ”Gå och synda inte”. Så, vad är mest värt i Guds ögon? Att en kristen tror på Jesus, men lever i sus o dus, eller en ateist som lever rena asketlivet och inte förtalar sin nästa? Knäck den nöten! Vi kristna måste se upp med självrättfärdigheten, och Du enskilde kristen, lita på Ditt eget omdöme, tro inte alla tjo och tjim predikanter! Inte alla Halleluja gapande missionärer predikar den väg Du bör fortsätta gå. Efter att ha blivit döpt i Ande och Eld, bor Herren i Ditt hjärta. Gå in i Din kammare och sätt i öronpropparna och lyssna.